Hejsan hoppsan, fick helt oväntat frågan om biobesök på whatsap'en och såklart hängde jag och Husse på.. "Vi såg en underbar jävla jul".. En klart sevärd film, älskar Robert Gustafsson och för att inte tala om Maria Lundqvist (Sally) ...

Mycket skratt, en hel del ångestmagknip och några tårar. Lite väl mycket igenkänninsfaktor...

Och det bästa av alltid jag tog en näve popcorn (indianpopcorn på påse) och sedan var det bra... Drack nöjt av den medhavda kranvattenflaskan. // t

Även om inte maten och sömnen funkar så finns träningslusten iallafall (tur det då, man får vara glad för det lilla) ?
Så nu sitter jag här, på slottet ombytt och klar och äter frukost. MBC och fröknäcke med bregott och prästost. Jag har 1 h kvar på mitt jourpass. Tur att natten varit lugn för efter gymmet ska Husse hämta upp mig så drar vi på en 40 mil lång biltur med släpvagnen, för att hämta/köpa nya (läs bättre begagnade) däck till en av Husses traktorer. Min bil blir lämnad här i stan för att hämtas upp i kväll,då jag även tänkte göra bort veckohandlingen... Hehe, kan bli katastrof eller succé...

Bara att börja om från början, börja om på nytt... Suck
Det känns lite som om man bygger ett torn av klossar när man lider av kaffedarren... Finliret är tyvärr obefintligt, så fort man bara det minsta lilla kommer utanför vardagen så trillar jag dit, med uppsvällda känslor, trötthet och magont som följd..

Som sockerfri igen... Det har gått bra faktiskt, det känns riktigt bra, det känns rätt och riktigt...
Synd bara att resten av världen inte förstår det...

En bra start på vecka 2. För denna vecka ska jag banne mig klara av stege

n plus de steg som fattades förra veckan.

Skam den som ger sig, men jag känner dock av knäna, lite väl mycket... Det är tufft nu, de nya övningarna på cirkelträningen tar oxå hårt på de stackars ovilliga benpiporna. Plus att jag sprang rätt mycket på bandet i morse.

Jaja det blir nog inte gått så förfärligt mycket i morgon, eller förresten några steg blir det nog ändå, jobbar ju dagspass med ridning och rullstolsdans...

Skrivet från mobilen.

hann inte upp till tänkta stegmängden idag, trots att vi gick en sväng på affären på jobbet..

JAJA "shit häppens"  

Nya tag i morgon, jag ska träna efter jag gått av mittjourpass i mogon bitti.

Maten: inget socker än.. Ägg är ff en räddningsplanka.

Men jag tror det dröjer ett tag innnan jag bakar kanelbullar, för det var tufft för mitt kohydratsmonster.

Vattnet: kommer bara upp i ca 1,5 liter vill gärna komma upp i 2 liter.

men har dock dragit ner på kaffet.

humöret: känner mig fortfarande stark och oövervinnerlig. Husses baciller verkar inte ha kommmit igenom mitt försvar än..

Skrivit från mobilen

Det vände på en 10-öring... Först så kan inte hjärnan släppa bullbaket och det gör så att magen blir tom, det där berömda svarta hålet... Slukar allt och är omättligt... Det spelar ingen roll vad jag äter... Det går en 10 min en kvart så är jag hungrig igen..

-Jag har provat vispad vispgrädde och hallon, Gott!!
Det höll i 8 minuter. Ge mej en Bulle!!!! Nej.
-Jag drack vatten, så fort och så mycket att jag blev illamående...
Det höll i 5 min. Ge mig en bulle. Nej!
Jag åt upp resten av maten som jag tänkt göra låda av.. Mmmmm. Det höll i en kvart. Ge mig en bulle. Nej!
- Jag vispade mera grädde, tog fram mer hallon, åt en blodapelsin medans jag blandade vispgrädde och keso... Det slutade med att jag åt upp allt eftersom... Tog en till apelsin och fyllde upp vattenglaset... Ge mig en bulle :*) NEJ!
Jag drack upp hela vattenglaset, och en par valnötter illamående igen men det hjälper ju inte ens... Ge mig en bulle!!! NEEEEJJJ!
- Jag åt ett hårdkokt ägg och 2 valnötter... Inget hjälper hjärnan vill fr ha en bulle.

Suck varför bakade jag de där eländiga bullarna...

skrivet från mobilen

tillskrivet senare:...MEN JAG ÅT INGEN....

Jag gör det verkligen inte lätt för mig för nu blir sätts mitt beslut att blir sockerfri på hårda prov,... Jag bakar nämligen kanelbullar med min brukare (som en av mina största svagheter) och mycket riktigt, min sockerråtta som sitter på axel gråter floder och lover guld och gröna skogar och kolhydratsmonstet som bor i min hypofys är också helt i upplösningstillstånd... "bara en, en liiiiten tugga"  

Men än så länge går det bra...

Skrivet från mobilen.